ಗಜೇಂದ್ರಮೋಕ್ಷ – Gajendra Moksha by Shri Purandara dasaru

Full explanation and lyrics of Gajendra Moksha (Suladi) by Purnadara Dasa in English and Kannada.

ನಾರಾಯಣಾಯ ನಮೋ ನಾಗೇಂದ್ರಶಯನಾಯ
ನಾರದಾದ್ಯಖಿಳ ಮುನಿನಮಿತ ಚರಣಾಂಭೋಜ
ಸಾರಿದರೆ ಪೊರೆವ ಕಂಸಾರಿ ರಕ್ಷಿಪುದಿಂದು ಕಾರುಣ್ಯದಿಂದ ಒಲಿದು ||pa||

ಪಾಂಡ್ಯದೇಶದೊಳು ಇಂದ್ರದ್ಯುಮ್ನನೆಂಬ ಭೂ
ಮಂಡಲಾಧಿಪನು ವೈರಾಗ್ಯದಲಿ ಹರಿಪಾದ
ಪುಂಡರೀಕನ ಧ್ಯಾನದಿಂ ಮಹಾತಪದೊಳಿರೆ ಚಂಡತಾಪಸ ಅಗಸ್ತ್ಯಹಿಂಡು ಶಿಷ್ಯರವೆರಸಿ ಬರಲು ಸತ್ಕರಿಸದಿರೆ
ಕಂಡು ಗಜಯೋನಿಯಲಿ ಜನಿಸು ಹೋಗೆನುತ ಉದ್ದಂಡ ಶಾಪವನಿತ್ತು
ಮುನಿ ಪೋದನಾಕ್ಷಣದಿ ಶುಂಡಾಲನಾದನರಸ ||1||

ಕ್ಷೀರಸಾಗರತಡಿಯ ಐದು ಯೋಜನದ
ವಿಸ್ತಾರದಲಿ ವರತ್ರಿಕೂಟಾದ್ರಿ ಶೃಂಗತ್ರಯದ ರಾರಾಜಿಸುತಲಿಪ್ಪ
ರಜತ ತಾಮ್ರಧ್ವಜದ ಮೇರುಸಮ ಗಾಂಭೀರ್ಯದಿ
ಪಾರಿಜಾತಾಂಭೋಜ ತುಳಸಿ ಮಲ್ಲಿಗೆ ಜಾಜಿ
ಸೌರಭದೊಳಶ್ವತ್ಥಪೂಗ ಪುನ್ನಾಗ
ಜಂಬೀರಾದಿ ತರುಗುಲ್ಮ ಖಗ ಮೃಗಗಳೆಸೆವಲ್ಲಿ ವಾರಣೇಂದ್ರನು
ಮೆರೆದನು ||2||

ಆನೆ ಹೆಣ್ಣಾನೆ ಮರಿಯಾನೆಗಳ ಸಹಿತ ಆ
ಕಾನನದಿ ನಲಿಯುತ್ತ ಬೇಸಿಗೆಯ ಬಿಸಿಲಿನಲಿ
ತಾ ನೀರಡಿಸಿ ಬಂದುದೊಂದು ಸರಸಿಗೆ ಸಲಿಲಪಾನಾಭಿಲಾಷೆಯಿಂದ
ನಾನಾ ಪ್ರಕಾರದಲಿ ಜಲಕ್ರೀಡೆಯಾಡುತಿರೆ
ಏನಿದೆತ್ತಣ ರಭಸನೆಂದುಗ್ರಕೋಪದಿಂದಾ
ನೆಗಳು ಬಾಯ್ತೆರೆದು ನುಂಗಿಕೊಂಡಂಘ್ರಿಯನು ಏನೆಂಬೆನಾಕ್ಷಣದೊಳು ||3||

ಒತ್ತಿ ಹಿಡಿದೆಳೆಯುತಿರೆ ಎತ್ತಣದಿದೇನೆನುತ
ಮತ್ತಗಜರಾಜ ಅವುಡೊತ್ತಿ ಘೀಳಿಡುತಲೆಳದೊತ್ತಿ
ತಂದುದು ದಡಕೆ ಮತ್ತೆ
ನಡುಮಡುವಿನೊಳಗೆತ್ತೆಳೆದುದಾ ನೆಗಳವು
ಇತ್ತಂಡವಿತ್ತು ಕಾದಿತ್ತು ಸಾವಿರ ವರುಷ
ವಿಸ್ತರಿಸಿತೇನೆಂಬೆ ಮತ್ತಾ ಗಜೇಂದ್ರಂಗೆ
ಸತ್ವ ತಗ್ಗಿತು ತನ್ನ ಚಿತ್ತದೊಳು ಧ್ಯಾನಿಸುತ ಮತ್ತಾರು ಗತಿಯೆನುತಲಿ||4||

ಬಂದುದಾ ಸಮಯದಲಿ ಹಿಂದೆ ಮಾಡಿದ ಸುಕೃತದಿಂದ
ದಿವ್ಯಜ್ಞಾನ ಕಣ್ದೆರದು ಕೈಮುಗಿದು
ವಂದಿಸಿದ ಮನದೊಳರವಿಂದನಾಭಾಚ್ಯುತ ಮುಕುಂದ ಮುನಿವೃಂದವಂದ್ಯ
ಇಂದಿರಾರಮಣ ಗೋವಿಂದ
ಕೇಶವ ಭಕ್ತ
ಬಂಧು ಕರುಣಾಸಿಂಧು ತಂದೆ ನೀ ಸಲಹೆನ್ನ
ಬಂದು ಸಿಲುಕಿದೆನು ಬಲು ದಂದುಗದ ಮಾಯಾ ಪ್ರಬಂಧದಿಂ ನೆಗಳಿನಿಂದ.||5||

ಪರಮಾತ್ಮ ಪರಿಪೂರ್ಣ ಪರಮೇಶ ಪರತತ್ತ್ವ
ಪರತರ ಪರಂಜ್ಯೋತಿ ಪರಮಪಾವನ ಮೂರ್ತಿ
ಉರುತರಾ ಪರಬ್ರಹ್ಮ ಆನಂದ ಪರಮೇಷ್ಠಿ ಪರಾತ್ಪರ ಪರಮಪುರುಷ
ನಿರುಪಮ ನಿಜಾನಂದ ನಿರ್ಭಯ ನಿರಾವರಣ
ನಿರವಧಿಕ ನಿರ್ಗುಣ ನಿರಂಜನ ನಿರಾಧಾರ
ನಿರವೇದ್ಯ ನಿಸ್ಸಂಗ ನಿಶ್ಚಿಂತ್ಯ ನಿತ್ಯನೇ ನೋಯಿಸದೆ
ಸಲಹೆನ್ನನು ||6||

ಇಂತೆನುತ ಮೂರ್ಛೆಯಲಿ ಗುಪಿತ ಕಂಠಧ್ವನಿಯೊಳಂತರಾತ್ಮಕನ
ನೆನೆಯುತ್ತಳುತ್ತಿರಲಿತ್ತನಂತ
ಮಹಿಮನು ಕೇಳಿ ಕರುಣದಿಂದಾಕ್ಷಣಾನಂತಶಯನದಲೆದ್ದನು
ಸಂತಪಿಸಿ ಸಿರಿಮುಡಿಯು ಗರುಡವಾಹನನಾಗಿ
ಚಿಂತೆ ಬೇಡೇಳೆನುತ ಅಭಯಹಸ್ತವನಿತ್ತೇ
ಕಾಂತ ಭಕ್ತನ ಬಳಿಗೆ ಬಂದೆರಡು
ಕೈಯಿಂದ ದಂತಿವರನನುನೆಗೆಹಿದ||7||

ನೆಗಳ ಬಾಯನು ಚಕ್ರದಲಿ ಸೀಳಿ ಕರಿವರನ
ಉಗುವ ಕರುಣದಲಿ ಮೈದಡಹಲ್ಕೆ ಗಜ ಜನ್ಮ ತೆಗುದುದಾಕ್ಷಣದಿ ಮಣಿಮಕರಕುಂಡಲದಿಂದ ಮಿಗೆ ಶೋಭಿಸುತಲೆಸೆದನು
ವಿಗಡ ದೇವಲ ಋಷಿಯ ಶಾಪದಲಿ ಬಿದ್ದಿಳೆಗೆ ಮಿಗೆ ನಕ್ರನಾಗಿ ಹೂಹೂ ಎಂಬ ಗಂಧರ್ವ
ಅಘಹರನ ಕಂಡು ನಿಜಗತಿಗೈದುದಮರರೋಳ್ ಮಿಗೆ
ಮೆರೆದುದೋಲೈಸುತ||8||

ಮಣಿಮಯ ಕಿರೀಟಕುಂಡಲ ಹಾರಕೌಸ್ತುಭದ
ಮಿನುಗುತಿಹ ವೈಜಯಂತಿಯ ಛೂಷಣಾಂಗದ
ಫಣೆಯ ಕಸ್ತೂರಿ ತಿಲಕ ನಾಮದಿಂದೆಸೆವುತಿಹ ವರ ಶಂಖ ಚಕ್ರದಿಂದ
ಝಣಿಝಣಿತ ನೂಪುರದ ದಂತ ಪಂಕ್ತಿಯ ಕೃಪೇ
ಕ್ಷಣದ ಸಿರಿಮೊಗದ ಪೀತಾಂಬರಾಲಂಕೃತ್ಯದ
ಮಣಿದಾ ಜಯ ಜಯವೆಂಬ ಸುರಸಿದ್ಧ ಸಾಧ್ಯ ಸಂದಣಿಯೊಳಗೆ ಹರಿ ಮೆರೆದನು ||9||

ಹರಿಸ್ತುತಿಯ ಗೈದಂಘ್ರಿಗೆರಗಲಾ ಭೂಪನಾದರದಿಂದ
ಸತ್ಕರಿಸಿ ಶರಧಿ ಶ್ವೇತದೀಪ
ಗಿರಿಶೃಂಗ ವಾರಾಶಿ ತರುಶೇಷ ವಾಲ್ಮೀಕಿ ಮುನಿ ಧರಣಿ ಧ್ರುವ ಲಕ್ಷ್ಮಿಯು
ಹರ ಗಿರಿಜೆ ವಿಧಿ ವಾಣಿ ನಾರದ ಪ್ರಹಲ್ಲಾದ
ಗರುಡ ಗೋ ವಿಪ್ರ ಋಷಿ ಗಂಗಾರ್ಕ ಚಂದ್ರಾಗ್ನಿ
ಸಿರಿವತ್ಸ ಶಂಖ ಚಕ್ರಾದಿಯವತಾರಗಳ ಸ್ಮರಿಸುವರ ಕಾಯ್ವೆನೆಂದ||10||

ಆವನಿದನುದಯಕಾಲದೊಳೆದ್ದು ನಿಜ ಭಕ್ತಿ
ಭಾವ ಶುದ್ಧಗಳಿಂದ ಪೇಳಿ ಕೇಳುವ ಜನರಘಾವಳಿಯ ಪರಿಹರಿಸಿ ಸುಜ್ಞಾನ ಪದವಿತ್ತು ದೇಹವಸಾನದೊಳಗೆ
ಶ್ರೀ ವಾಸುದೇವನಾಜ್ಞಾಪಿಸಿ ಗಜೇಂದ್ರ ಸಹಿತಾ ವಿಹಂಗಾಧಿಪನನೇರಿ ವೈಕಂಠಕ್ಕೆ
ದೇವ ಬಿಜಯಂಗೈದ ಶ್ರೀಹರಿ
ಪುರಂದರವಿಠಲನು ಸೇವಕರಿಗಿತು ಚಿತ್ತವೆ  ||11||


Narayanaya namo nagendra shayanaya Naradadyakhila muni namita padambhoja
Seridare poreva kamsari raksipanemma Kaarunyadinda olidu||

Pandya deshadolu indradyumnanemba bhumandaladhipanu vairagyadali
Haripada pundarika dhyanaparanagi tapadolire chandatapa sanaka satya
Hindu shisyaruverasi baralu satkarisadire kandugra kopadim gajanagi
Janisal uddanda papavanittu muni tirugalattalai shandalanadanarasa||1||

Ksira sagaradaleradiraidu yojanada mereyali vara trikutadri shrnga
Trayadi raraajisuva tamra rajita kancanadinda narayanamshadinda
Parijatambhoja poga punnaga jambhira taru
Gulma shaka mrugagalesevalli varanendranu meredanu||2||

Ane hennane mariyanegala sahitalli kaananadi tolutta besageya
Pisilalli tanu neeridisi bandondu sarasiya tatake panabhilaseyinda naana
Prakaaradim jala krideyaadutira lenidettana rabhasavendugra kopadim
A negalu bai teredu nungitondanghriyanu enembenaksanadolu ||3||

Otti pidideleyutire ettanadidenenuta matta ibharajaneladotti
Noduttanghri etti tandanu tadige matte nadu maduvinolu attale tiruge
Negale ittanadindu kaadidaru savira varusa uttarisitenemba mattaa
Gajendrarange sattava taggidu tanna manadolage cintisidu mattaru gatiyenutali ||4||

Banduda samayadali hinde madida punyadinda divya jnana kanneredu
Manadolaravinda naabhacyuta mukunda madhava krsna nikhila muni vrnda vandya
Indiraramana govinda keshva bhaktabandu karunssindhu tande ni gatiyenage
Indu silkidenu balu dandugada mayaprabandhagane negalininda||5||

Paramaatma paramesha paratatva paripujya paratara paramjyoti parama
Pavana murti paramesti parabrahma parama paramakasha paripurna paramapurusa
Nirupama nijananda nirlaya nirakara niravadhika nirguna niranjana nairadhara
Niravadya nissanga nishcinta nikhilesha irade ni salahendanu||6||

Intenuta murccheyali gupta kanda svarada kanta nadu nirolage teli mulugutalire
Acintya mahimanu keli karunadinda mahananda shayanadoleddanu
Santavidutude mudiya garudanaerade bandu cinte bedenutabhaya hastavanukoduta
Shrikanta bhaktana balige bahdedada kaiyinda tantravarananu negahida||7||

Negala bayanu cakradali sili karivarana oguva karanadali madadahalke gaja
Janma tegeduda ksanage manimukuta kundaladinda nagadharanu Olaisida
Vikatadevala muniya shapadali dharuniyolage nakranagi huhu emba gandharva
Maguli puravanu kandu nija gatige aididanu kamalaksamike meredanu||8||

Manimukuta kundala padaka hara kadaga kankana kaustubhojvalangada
Vaijayanti bhusana shankha cakra gade padma dharissida hasta paneya kasturi
Tilakada jhana jhanipa nupurada dantapanktiya krpeksanada sirimogada pitambarada
Murutige manidu jaya jaya jaya emba sura narara sandaniyinde hari meradanu ||9||

Hari hari enuttanghrigeregalibhavaranadaradindalettuli kel magane ninenna
Viraje shuravaridhiya surapanahipatiyennu para janmani lakumiya paramesti
Bhavara manu munigalanu dharaniyanu tarani shashi navashakti visnu
Dharmavatarapara varagada shankha cakrambhujagalanu smarisuvara kayvenenda||10||

Avavanidanutayadalleddu bhaktiyali bhava shuddhiyali ta heli koluvano avana
Ghavaliya pariharisisu-jnanavive dehavasanadalenutali
Shri vasudevanajnyapisi gajendra sahita vihankadhi-pananeri vaikunthakke
Deva pijayangaida purandara vittalana sevakarigidu cittave||11||


Translation

Pallavi:
Salutations to Narayana, the one who reclines on the serpent Adisesha.
Adored by Narada and all sages, his lotus feet are worshipped.
He protects devotees like Kamsa’s adversary (Krishna), and with compassion, He graces them.


Charana 1:
In the Pandya kingdom, a ruler named Indradyumna,
A king with detachment, meditated deeply on the lotus feet of Hari.
Engaged in severe penance, he ignored the arrival of sage Agastya and his disciples.
Agastya, angered by the lack of hospitality, cursed the king,
Condemning him to be reborn as an elephant.
At the moment of the curse, the king turned into a majestic elephant.


Charana 2:
At the bottom of the Ksheera Sagara (Ocean of Milk),
Five yojanas wide, stood the grand Trikuta mountain with three peaks.
Its grandeur surpassed even that of Meru, adorned with silver and gold.
Surrounded by fragrant trees like parijata, tulasi, mallige, and champaka,
In that serene forest, the elephant king wandered majestically.


Charana 3:
Accompanied by female elephants and calves,
The elephant king roamed joyfully amidst the forest.
During the sweltering heat, seeking water, he approached a serene lake.
Indulging in playful water sports,
Suddenly, a crocodile attacked fiercely and gripped his foot.


Charana 4:
A great struggle ensued between the elephant and the crocodile.
The elephant resisted with immense strength but was unable to break free.
Pulled into the water, the elephant fought for a thousand years.
Exhausted and realizing his strength was waning,
He turned inward and meditated, surrendering to the Lord.


Charana 5:
At that critical moment, due to his past good deeds,
The elephant king gained divine knowledge and folded his hands in prayer.
He invoked Lord Vishnu, the lotus-naveled Achyuta, praised by sages,
Calling Him as the compassionate Govinda, Mukunda, and Keshava.
He pleaded for salvation from the snares of illusion and suffering.


Charana 6:
O Supreme Being, the complete and eternal Paramatma,
The highest principle, the boundless divine light,
Immeasurable, eternal, fearless, unattached, and transcendent!
Lord, who is unparalleled and beyond thought,
I surrender to You; please protect me.


Charana 7:
Crying out in desperation, with a heart filled with devotion,
The elephant king’s plea reached the compassionate Lord Vishnu.
Rising from Adisesha, adorned with divine ornaments,
The Lord mounted Garuda and flew to rescue his devotee.
With His Sudarshana Chakra, He struck the crocodile, freeing the elephant.


Charana 8:
The crocodile was liberated from its curse as a celestial being named Huhu.
Cursed by sage Devala in a previous birth, he was now released by Vishnu’s grace.
The elephant king, too, regained his divine form and ascended to Vaikuntha,
Accompanied by Lord Vishnu amidst heavenly celebrations.


Charana 9:
Lord Vishnu appeared adorned with a golden crown, garlands, and the Kaustubha gem.
Wielding the conch and discus, His feet adorned with anklets,
His divine form radiated compassion and peace,
Granting joy to all celestial beings.


Charana 10:
Those who worship this story of Hari’s compassion and protection,
And meditate on His incarnations, will be safeguarded by Him.
The Lord’s devotees, sages, celestial beings, and the faithful
Will all be blessed by remembering His divine acts.


Charana 11:
The Lord, pleased with the elephant king’s devotion,
Granted him liberation and instructed Garuda to carry him to Vaikuntha.
Purandara Vittala, the ever-compassionate Lord,
Promises to protect His devotees and grant them bliss eternal.


Summary

This keerthane recounts the Gajendra Moksha episode, a powerful story from the Bhagavata Purana symbolizing surrender and divine grace. The elephant king, cursed in a previous birth, faces a life-threatening struggle with a crocodile. Realizing his limitations, he turns to Lord Vishnu, who answers his prayer and rescues him. This keerthane emphasizes devotion, surrender, and the unfailing grace of the Lord. It assures devotees that their sincere prayers and past virtues will lead to liberation and eternal joy.